Ang. FTF:s uppsägning av kollektivavtalet såvitt gäller löner och minimilöner.
Sent på fredagen mottog FAO uppsägningen av kollektivavtalet såvitt gäller löner och minimilöner.
Löneavtalet bygger på att lönebildningen ska vara lokal. Hela avtalskonstruktionen har som utgångspunkt att det är de lokala parterna som har bäst kunskap och förutsättningarna vad gäller lönebildningen på det enskilda företaget. Det betyder att det är lokala parter som ska avtala om ett löneutrymme och formerna för den lokala löneprocessen.
För det fall lokala parter inte kommer överens har FAO och FTF avtalat om en ”sista utväg”. Lokala avtal eftersträvas och ”sista utvägen” är därför förenad med begränsningar i den lokala avtalsfriheten. Till exempel tillåts inte lönedialoger med medarbetare.
När FAO och FTF under 2011 blev överens om löneavtalets konstruktion var osäkerheten om utvecklingen 2012 och 2013 stor. Parterna var därför överens om att förhandla siffran i ”sista utvägen” vid ett senare tillfälle. Som tidpunkt för denna förhandling valde man gemensamt att avvakta det s.k. märket inom industrisektorn.
Någon avsikt att det märke industrins parter sätter skulle föras rakt in i försäkringsbranschens löneavtal har aldrig funnits. FAO och FTF:s avtal innehåller en helt annan konstruktion än avtalen inom industrin.
FAO är därför förbryllade över att FTF sagt upp avtalet när förhandlingarna om siffran i ”sista utvägen” just påbörjats.